Den lätta vägen.

Idag flydde jag och C iväg för att undvika möta en viss person. Jag kände mig löjlig och tyckte jag uppförde mig väldigt barnsligt. C tyckte det var helt okej, det var ju bara ett sätt att göra vardagen lite enklare. L tyckte att det var bättre att fly än illa fäkta.

Kloka ord från kloka flickor.

Umeå Open

Jag liksom halva öviks ungdomsstyrka besökte den där utförsäljningen i fredags. Acne är coolt och nu har alla det. Iallfall tänkte jag inviga mina snygga, alldeles för billiga och alldeles för tighta acnejeans på U O. För att ha möjligheten att ens kunna få på sig dom krävs fasta under en lite lagom kort tid innan, och föda bör ej intas i jeansen.

Lördagen började med frukost, väldigt fet pizza till lunch och whopper som någon slags för- middag ( middag innan middag). Två timmar efter whoppern hade intagts var vi uppe i Umeå och på hotellet blev det något slags fika-innan-middag med mackor och frukt. På någon underligt höger fick jag på mig jeansen och sen gick vi ut på stan och började leta restaurang. Det blev indiskt och direkt efter vi betalat notan skyndade vi oss till hotellet så jag kunde ta på mig andra byxor. Off the record kan jag säga att jag knäppte upp knappen innan jag ens tog första tuggan.

Musiken på lördagskvällen var grym. Vi hann med
Erik Hassle - plus för hans otroliga hår och töntiga dans MINUS för alla fulla fjortonåringar som skrek och tryckte ner mig och luktade svett och var fula!!! Jag hörde ingenting. Så ovärt att se Erik utan att höra när han sjunger.
Soundtrack of our lifes - var väl bra live. Tyvärr var jag inte i extas. Önskar jag hade mer tid att lyssna på min fria tid. Känns inte lika kul när man inte hört de flesta låtarna.
The Hives - var helt grymma live. Howling Pelle med ett gigantiskt ego drog med sig publiken och fick mig som satt på läktaren att ställa mig upp och dansa och jag kände mig som mammafyrtiopluspåmammamia-singalong. Roligast var nog alla gånger jag försökte smita in på alla barerna. Jag fattade inte att det var barer lite här och var, jag hade ju aldrig varit där förut! Jag undrar i mitt stilla sinne hur många vakter som tänkte: "åh nej, inte en till full fjortis som försöker smita in och köpa olaglig alkohol!"

Jag ville ställa mig och börja förklara min egentliga avsikt med mitt oavsiktliga övertramp men jag tänkte ett steg längre och insåg att det skulle bara bli patetiskt. Jag skrattade och ojjade lite, sen skyndade jag mig bort där ifrån fort som fan.

Som alltid är det Sara som tagit bilden. Det är hon som står för bilderna jag lägger upp.

Design Baby!

Nu har bilderna kommit ut! Jag ser verkligen vilken amatör jag är på att modella. Helt utan inlevelse. Vid fotograferingen kunde jag nästan känna av vilka av bilderna som blev bra. När det var som svårast att agera kändes det i magen att själva bilden kanske inte skulle bli så bra heller, vilket stämde ganska bra överens med resultatet. Några gobitar kan ni se här, annars får ni gå in på webtidningen och läsa där, alternativt ta en tidning i Umeå. http://www.nojesmagasinet.se/ är sidan, så får ni bläddra ner lite för att se mig.

Hela helgen och hela nästa vecka är uppbokad. Idag är det till att ta första passet på upplärningen på Burger King och sen beger sig jag, Sara och far till Umeå och Umeå Open. På något underligt vänster lyckas pappa betala in sig varje gång vi ska göra något. I helgen betalar han hotellet. Jag kan inte kalla honom annat än smart.

Sen till veckan är det skola och jobb som gäller, non stop. Det känns som en trygghet att ha fullt upp hela tiden. Det minimerar tiden att grubbla, tänka och längta.

Gårdagens eloge går till Ls bror för oslagbara pepptips som L sedan vidarebefordrar. Plus i kanten även till L som ger oslagbara flörttips.

Idag sträcker jag på mig.

Jag känner att jag tar fler och fler steg i rätt min nya livsriktning. Jag har skaffat jobb, blogg och facebook.

Jag är stolt och nöjd över mig själv. Jag klarade att livrädda den orangea mannen igår på badet på första försöket. Idag kom jag ett steg närmare den färdiga sportjackan, jag lagade mat till familjen och tagit itu med massa skolarbete. Jag är inte fröken perfektionist, jag är bara stolt över mig själv och det är en härlig känsla.

Facebook!

Den mentala förberedelsen börjades för ett tag sen. Det första steget togs igår när jag gick in på hemsidag och idag gjorde jag det slutgiltiga och gick med! Jag är imponerad över mig själv.

Jag kan passa på att tillägga att jag redan har tre, TRE facebookvänner!

Fröken modell herself

Fotograferingen var helt grym! Sminket var läckert och temat var super. Hela jag var bronsad och jag låg på golv i Diana Orving. Jag kände mig som en av deltagarna i Top Model. Så kul! Jag kan inte säga att jag inte fick mersmak.

Jag såg ut lite som en japansk ninja med första sminkningen och min håruppsättning. Till sista plåtningen skulle min kropp passa in på en bronsdocka, det var anledningen till bronsningen av mitt ansikte, hals och arm. Mycket av sminket for bort under resan hem och på grund av på och avklädnad. Lite av min bronsning syns på bilden. Jag ber om ursäkt att jag ser så ledsen ut, bilden togs precis innan mitt humör gick i golvet/ jag somnade stående.

Modelldagen avslutades med pizza i bilen, godis i tvsoffan och sen var jag helt utslagen vid halv 10.

Fotoshut!

Nu ska jag alldeles strax iväg till Umeå igen, men den här gången är det inte att praktisera. Idag ska jag nämligen modella för Nöjesmagasinet! Sminket drar igång vid halv tre och fotograferingen kommer hålla på ungefär till sex. I tre timmar kommer jag vara kamerans bästa vän och hålla mig till temat surrealism.

Igår började uppladdningen med scmäckbollssmet, sega solrossnittar och hoummusmacka. Jag är nog världens mest hälsosamma modell.

Jag vill ägna en tanke till programlederen i Top Model Sthlm och hennes uttal på fotoshoot när jag ändå är inne på temat modell.

Snåla pensionärer vs. våldsamma ungdomar

Jag försökte göra dagens goda gärning idag. Jag var inne på Hemköp i Umeå och en gammal dam står framför mig i kön. Hon hade handlat en del och hade en, för henne, stor kasse. Jag förstod att det skulle bli besvär för henne att ta upp handskarna som låg längst ner i shoppingvagnen så jag tog upp dom och gav dom till henne. Sen frågade jag om jag skulle gå bort med vagnen också, och självklart la jag till, skulle jag komma tillbaka med femman. Stackars tanten såg ut som om jag höll ett vapen mot hennes tinning och tvingade henne på alla pengar. Krampaktigt höll hon i vagnen och såg på mig med skräck.

Jag vet inte vad som är värst: att hon tror att jag gör mig allt detta besvär för en femma eller att hon seriöst tror att jag ska göra henne illa om hon vägrar låta mig styra bort vagnen.

Gårdagen var den bästa dagen på länge. Jag fick jobba i café, träffa nya människor, umgås med släkt och vänner. Jag blev hög på glädje och full på snus. Just som jag inte trodde dagen kunde bli bättre visades American History X på tvn när jag kom hem. Inspirerad av Fanny sjönk jag ner i soffan med oboy och ostmackor. Sen kunde jag inte hålla emot längre utan gav mig för sömnen.

Jag ger dagen högsta betyg.

Morgondagen är ledig och ska fyllas med sovmorgon, motion och städning. Tisdagen ska fyllas med praktik mellan 5 och 10.

Gå in på http://skatanskriver.blogg.se/ och se de tre första örhängena. Lindadesign!

dagens skratt.

http://www.improveme.se/natacha

Jobbig helg, jobbig morgondag.

Helgen borde ha resulterat i ett gott humör, uppfriskad kropp, glatt sinne och pepp inför APUn.

Istället sitter jag här med en illaluktande kropp, gröt på tröjan, hår under armarna, värkande rygg och ben. Ideelt arbete is the new black. Jag har kramp i mina smajlmuskler. Men jag känner mig inte deppig för det. Det har betalat sig i ett gott samvete, jag har gjort något som främjar ungdomar och idrottande. Folksam Cup, vi ses nästa år!

Imorgon är det bered en väg till Umeå. Det ska bli spännande, det är första gången jag är där själv. Två veckor med pendlande och otroligt långa dagar. Tur att skolan ser till att vi inte ska bli straffade och råka ut för mer läxa än alla andra bara för att vi är på APU. Nej just ja, det var så det inte var. Det ska bli så roligt att fara halv sju på morgonen, komma hem åtta och veta att det bara är att börja jobba igen när man kommer hem. Jag har för mig att jag har hört talas om det här fenomenet någonstans... Just ja, det kallades livet!