fredag 27 juli 2012

Nybloggen ju!

Som några har förstått har jag nu börjat blogga för Västerbottens folkblad. Det innebär att jag kommer ha en ny bloglovinadress och en annan sida än fiffigast. Självklart kommer jag fortsätta att vara fiffig som fan, men kanske lite mer städad. Bloggen hittar du här och nya bloglovinadressen hittar du här! På Instagram och Twitter är jag självklart kvar som "Westerlinda". Häng med mig på mina nya bloggäventyr vettja! Ps, det här är förövrigt det 901:a inlägget. Jises amalia.

lördag 21 juli 2012

Min allra första semesterdag.

Photobucket Det var soligt och vi hade alkohol. Ute-mode alltså. Vi placerade oss på innergården. Eftersom jag hade fått semester lyxade jag till det och gjorde en massa mjölkdrinkar. Först en white russian, sen spexade jag till det med dirty bananas. Jag måste säga att jag numer är helt galet bra på att göra dirty bananas. Photobucket Det var en hund med. Photobucket Vi blev några stycken och det droppade bara in mer och mer folk. Photobucket Det dracks öl ur våra gigantiska ölglas. Photobucket Malin var med. Photobucket Tove multitaskade och var social, målade naglarna och drack vin samtidigt. Photobucket När solen gått ner bakom hustaken och det blev kallt gick vi in, och vips hade vi fyllt vardagsrummet. Sen cyklade vi in till stan. Vi störde lugnet på socialize, dansade en massa, stod i toakö och hånglade. Som det ska vara alltså.

fredag 20 juli 2012

Det är ju ingen som berättar för dom som behöver höra det mest.

Det finns saker jag älskar, det finns saker jag hatar. Det finns saker jag älskhatar. En sak jag älskar är att ha kommit till insikt. Jag känner mig själv, trygg i mig själv, har byggt upp så pass mycket skinn på näsan att jag kan säga ifrån. Jag har blivit skolad och peppad av helt fantastiska människor om feminism och jag vet min rätt i samhället och rätten om just min kropp.

Samtidigt hatar jag det faktum att det här händer så otroligt många år för sent. Det är så många som talar och skriver över hur mycket fel som inträffade (framför allt) under högstadietiden, reflekterar och funderar, kommer till tals och får andra att även dom reagera över saker och ting som hände då. Men det är NU. NU kommer folk till insikt, NU inser man hur fel saker och ting var. Det är NU. Jag säger inte att det är något fel, jag tycker att det är superbra att det kommer till ytan. Det jag tycker är så jobbigt och fel är att det varje år börjar nya högstadieklasser, en massa nya högstadieelever och exakt samma saker kommer att inträffa för dom eleverna som hände för mig och mina vänner och en klar majoritet av brudar som börjar har knappt en näsa att ha skinn på.

Mycket jag tror på går ut på att smälla felet i ansiktet och inte göra halvdanna postproblematiska ingrepp. Ändå sitter jag här och postagerar i arga inlägg i kommentarsfält i bloggar drivna av tjejer som mig själv i sina 20- plus. Inte en enda högstadiebrutta.


torsdag 19 juli 2012

Det här HÄNDER JU BARA INTE.

Idag. Är. Det. Sista. Dagen. Innan. Semestern. Det är helt galet hur mycket man kan längta efter denna ledighet. För mig likt alldeles för många i min ålder(och äldre) är ledighet och mental återhämtning ett ouppnåbart mål. Utan en fast tjänst eller studier på 100 % till vardags är det en omöjlighet att ta semester på sommaren. Som vi sa igår, jag och en arbetskamrat: Varje jobbfri sommar- eller helgdag är inte en dag till avkoppling utan mest fylld med ångest över förlorad inkomst. Varje timme jobb en kan få är livsviktig för att för arbetsgivaren inte verka "lat" och "oengagerad" och så att man kan visa att man är jobb- bar. En vill ju visa att en vill jobba, men när det kommer till kritan är en ledig dag av nitton inte ett mått på engagemang utan en biverkning av mängder med studielån, trasig bil och framför allt, en osäkerhet över vad som ska hända imorgon. Och att i flera, flera, flera år varit ledig MAX en sammanhängande vecka om året är dessa dryga 3,5 vecka som himmelriket på jorden. Plus att jag ska stänga av mobilen ett par dagar.

onsdag 18 juli 2012

Please, leave.

Ungefär så här kan det kännas när man försöker dricka öl med sina vänner men man bär en blå turban och jeanspaj på en vuxenservering i stan och vakten är ett köttmonster av högsta rang som förmodligen blev tappad ett X antal gånger för mycket av hans mor som liten.

fredag 13 juli 2012

Ännu en forts. på feminism och porr.

Jag fick tips om att kolla igenom en svensk samling med kortfilmer, dirty diaries. Efter att ha kollat runt lite verkar det som att jag är den sista på jorden att få upp ögonen för den samligen filmer. Jag hade inte koll på att samlingen blivit finansierade av staten (jag gissar svenska filminstitutet?) Det är ju ett himla rabalder kring det beslutet. Är det egentligen okej att staten ska finansiera porr?


Jag tänker lite som så


- att SFI ser projektet som kultur, uppenbarligen
- att det är intressant att sexualitet är något som lyfts fram av staten som positivt
- att jag tycker det är gött att vända lite perspektiv, särskilt inom porr*


Vilka är på att ha filmkväll med popcorn, en box rödvin, feministisk porr och tillhörande diskussioner?






* Lite samma lika som att jag är emot objektifiering men kollar ändå male objekts dagligen. Jag väljer att jämföra det smed känslan att dricka linfrö i vatten. Det är inte så jävla gött men det smörjer bra. Det är som lite extra bensin på elden så att säga. Det hetsar.





måndag 9 juli 2012

Forts. feminism och porr.

Jag vill gärna se filmskapande som en typ av konst. Att feministisk porr ska vara genren som bryter sig ut och gör något nytt och bra. Men som en vän sa i går, vem bestämmer egentligen vad som är konst och vad som är prostitution? 

För konst eller inte, i slutändan handlar det ju ändå om att sälja sex. 

Det är lite som teorin om den lyckliga horan. Finns hon egentligen? Jag säger nej, men än en gång, var går gränsen mellan konst och prostitution?


söndag 8 juli 2012

Feminism och porr?

Ja hörrni. Bloggen må vara stängd men hur det än är verkar det här vara ett långdraget uppbrott mellan mig och bloggen, och i det här fallet får det vara så. Jag kommer ringa och smsa för det här är ju det längsta förhållandet jag har haft.


Dagens inlägg handlar om feminism och porr, så som rubriken skvallrar om. 

Hannapee gjorde en lista för ett tag sen om saker man kan göra en regnig dag, allt från att spela sims till att kolla på porr. Hon taggade läsarna att dela med sig av sina bästa porrtips och läsarna var inte sena att haka på. Listan gjordes lång på hemsidor och enskilda texter och filmer. Samtidigt öppnades en massa andra frågor upp. Bland annat kom frågeställningen "porr och jämställdhet" och tjejer som är mot objektifiering men för porr" - upp.
Feminism och objektifiering har jag skrivit om förr och det är viktigt att ha med det i tanken. Det är svårt att göra den här typen av fråga helt svartvit.

Det här är en kommentar till inlägget och det är utifrån den jag spinner vidare.


Hej! Jag blir lite förvånad över ditt (*läs Hannapee) porrinlägg. Jag uppfattar dig som en kvinna som brinner för jämställdhet och orättvisor. Själv förknippar jag porrindustrin delvis med trafficking och prostitution. Största delen av porrindustrin är kvinnoförnedrande och återspeglar inte en sund syn på sex. Det är en kraftigt sexualisering av kvinnor inom porr och ger många unga män en vriden bild på hur sex ska vara. Jag tycker absolut att kvinnor har samma sexdrift och samma rätt att njuta av sex som män. Undrar hur du tänker kring det här ämnet? Kram


Jag kan inte hålla med mer. Det är ju inte av en slump som väldigt många tjejer tar avstånd från porr. I största hand handlar det om mäns förnedring av kvinnor, som att se en filmatisering av patriarkat och kvinnohat. Personligen är det lika hemskt att se på som en misshandel, både fysiskt och psykiskt. Ja, det är inte konstigt att det gör mig och många andra väldigt avtända, förbannade och irriterade och automatiskt tar avstånd från porr (det får mig att ta avstånd, det är ju väldigt många som tar avstånd från porr för att sex ses som någon skamligt, just för att man är tjej. Också det är en annan fråga).


Det väldigt många inte vet är att det finns annan typ av porr, och att det är det jag antar att Hannapee vill visa på. (Tråkigt nog benämns det ofta som tjejporr, ytterligare en annan fråga att diskutera kring. Det är ju snarare tjejporr som ska vara porr och dagens porrnorm borde vara förtryckarfilm). Det är porr som skildrar sex så som sex ofta är, eller i alla fall borde vara. På bådas villkor, för bådas njutning och välbefinnande. Ofta gjort av seriösa filmskapare med erotik som genre och skådespelare som ser erotik och sexualitet som konstform och själva vill vara en del i skapandet.


Det är så irriterande att en alltid måste utgå från noll när det gäller jämställda och feministiska frågor. I det här fallet är "noll" allt som handlar om att en ska försöka få tjejer att gilla det som har blivit inpräntat att män ska gilla i århundraden. Kort och gott, tjejer ska bli som den normativa killen, även inom det sexuella. NEJ ERA IDIOTER!

Jag vill aldrig någonsin uppskatta porren som jag i inlägget valt att referera till som förtryckarfilm, för att det ska vara "den enda typen av porr och en fri kvinna ska gilla porr". Däremot vill jag inom en snar framtid kunna förklara förtryckartfilm som ett avslutat kapitel och hylla all fantastisk porr som gör mig upphetsat istället för uppretad.




lördag 30 juni 2012

Ta en titt i klädbyn vettja!

Nu har jag kommit igång med min klädbyn- blogg. Ta och kika in där så lång! kladbyn.blogspot.com är adressen.

För att ändå få njuta av mina fantastiska tankar och funderingar och få ta del av mitt fantastiska jag har jag börjat twittra. @westerlinda heter jag där, samma som på instagram.

tisdag 8 maj 2012

Hej bloggen!

För första gången sen fiffigast början ska vi ta en liten paus!

Och nej, det kommer inga fina löften om en supercomeback om en snar framtid, men om det gör det kommer det att märkas.

Jag fortsätter att fota i instagram, westerlinda heter jag där.

torsdag 3 maj 2012

Sånt man kan följa på internet och hur man lägger upp sin tid.

Jag tycker det är så himlahimla roligt att följa bloggar. Smarta, vettiga killar och tjejer som är kreativa, skriver roligt och inspirerande eller bara är mysiga. Jag blir helt pirrig i kroppen av all energi jag får av att läsa och det är som en drog. 

Å andra sidan är det så jobbigt. När det är så många som är duktiga på olika saker vill ju inte jag vara sämre. Jag vill också vara med på indiefilmimspelningar, lära mig sticka och göra egna stickmönster, plugga genus, skriva krönikor i tidningar, gå på designhögskolor, träna mycket och regelbundet, bo utomlands, vara grym på att fota, ha ett eget trädgårdsland och så vidare, och så vidare. 

Samtidigt har vi den verkliga världen. Jag har så himla grymma vänner och bekanta. Jag vill också engagera mig politiskt så mycket som det går, jag vill läsa manifest och fördjupa mig, jag vill läsa böcker som andra har läst, jag vill lyssna igenom musikalbum och kunna referera och diskutera kring det jag har hört. Jag vill ha sett alla serier man ska ha sett och ha en åsikt. Jag vill sy allt jag vill sy och jag vill visa hela världen vad jag har sytt. 

Men det funkar ju inte. Man dör om man ska göra allt samtidigt. Så hur ska jag lägga upp min tid?

Jag har kommit fram till att man kan ha ett fritidsintresse, jag har hundramiljarderbiljarder. Nu är allt jag gör halvdant och jag är less. Jag hatar att inte bara kunna boka in en vinkväll mitt i veckan (uppskjutet en dryg månad), eller äta middag med en vän (skulle ha hänt för typ två veckor sen) för att det alltid är så mycket annat jag är borta på eller håller på med. Min nästa hellediga helg kommer vara i mitten på juni någon gång och just nu känns det som att jag skulle behöva helg  resten av mitt liv för att orka dö, typ. 

Men samtidigt är det ju allt det här som jag tycker är så jävla roligt! Så som sagt, hur ska man lägga upp sin tid?

En kopypejst.

Vi säger ju då fitta i vår familj, som samlingsnamn för området mellan yttre blygdläppar och anus, och det gäller alltså samtliga familjemedlemmar av kvinnligt kön. Har väl typ full respekt eller njae men nåt liknande för familjer som använder snippa istället, men för mig personligen fyller den termen ungefär lika stor funktion som en cykel för en undulat. Vet inte vad jag ska ha den till. Snippa, är inte det diminutiv för snopp? Eller någon annan oklar böjningsform? Har jag en snippa? Om ja, var?

Nej, fittan vet man var man har. Den vetgirige kan ha glädje av att få läsa att ordet har funnits i svenska/fornsvenska/whatever i några tusen år, och återfinns i olika varianter i många andra språk. Betyder ungefär samma sak överallt också: springa, spricka, våtmark eller kletig vätska.

Jag njuter i mjugg av att få använda denna toppenterm dagligdags. Den är lätt att uttala, smidig och fräck. Dessutom känns det som ett folkuppror storlek mindre att få reclaima den på egna villkor. Jamen jaa ni säger att det är ett fult och äckligt ord, och använder det i nedvärderande syfte mot kvinnor med ickenormativt beteende. Jag säger som Mao Tse Tung: hoppa och skit får ni randiga ben. Jag väljer att använda ordet på mitt sätt, och det blir fan så mycket svårare att såra mig med ord, när jag själv äger det.




onsdag 2 maj 2012

Vegetarisk månad.

Nog för att det var första maj (med allt vad det innebär) innebar det också att jag härmed börjar min helvegetariska månad. Jag har svårt att bara göra saker, utan måste antingen göra en lista eller skriva det på bloggen.

Så härmed: Igår började jag min vegetariska månad. Idag till lunch äter jag omelett med champinjoner, squash och lök och en sallad med rödkål och babyspenat.

lördag 28 april 2012

Korvstoppning.

Ha- begär.

Igår gick jag och min roomie på stan. Inte en så där hetstur sista tjugo minuterna på lunchen för att köpa nya trosor utan en riktig shoppingtur, under flera timmar.

Det var en tur där en skulle köpa saker. Jag gillar inte att köpa saker. För det första kostar det pengar, för det andra känns det som att det jag köper är så in i bomben tråkigt och kommersiellt att jag hellre står över. 

Men. Igår.

Jag prövade ett par byxor. Ett par helblåa jeans. Dom var snygga. Dom var så jävla snygga. Dom satt så snyggt på mig! Min röv tackade mig för att jag tagit på mig ett plagg som gav mig en bakdel. Dom var så snygga. Jag ville ha dom. 

Men så sa hon i butiken: "Blev du förälskad i dom?"
Och jag sa "Ja".

Då visste jag att det här är inte sunt.

Jag köpte inga byxor. Jag kan ju sy ett par förbövelen. 

*gråta gråta*

tisdag 24 april 2012

Kattjakt.

Att väga för- och nackdelar.

På den positiva sidan:
- Dom pratade om poesi igår kväll på SVT och hon som pratar i p3 pratade på tv med, med sveriges härligaste röst och känslan är kvar i kroppen
- Jag inser att sy mössor är det enklaste som finns
- Jag har sytt en mössa på morgonen och ett halvt par pyjamasbyxor till fårtröjorna
- Jag hittade tre hundra spänn igår

På den negativa sidan:
- Det regnar och är skitväder
- Min cykellagning höll inte och jag ska lämna in cykelhelvetet på riktig rep
- Jag missar burpeesarna ikväll eftersom jag bytte till ett senare pass på jobbet
- Mina upphittade pengar kommer inte gå till chips och öl utan ett reparation av cykeln

Fyra mot fyra alltså.



Men! Som ett ess i rockärmen;
Det ska bli Star Wars- maraton i veckan. "Glaset är halvfullt"- känslan är obeskrivlig då den goda sidan idag vann.

lördag 21 april 2012

"Blev du lite generad?"

Idag på jobbet kom det in en man i övre medelåldern och handlade av mig i lördagsruschen. Han handlade, fick tillbaka växel och skulle gå. Innan han går vänder han sig om.

Han sa: "Du, du borde bli mannekäng".
"Va?" sa ja, i tron att han undrade någon sömnadsrelaterat.
"Ja", sa han. "Jag tycker att du borde bli mannekäng, det skulle du passa som" och så gjorde han det där med ögonbrynen, det där flinet och flörtade med ena ögat innan han gick.

Det tog ett tag innan det sjönk in, sen blev jag så himla himla arg, men i en rusch går det ju inte att vara arg eller att vädra sina känslor för någon. Så jag höll masken och jobbade klart dagen.
När vi stängt berättar jag vad som hänt för en arbetskamrat.

"Jaha" sa hon, "Vad kul med en komplimang!"
"Nej, verkligen inte" sa jag. "Det är ju skitjobbigt!"
"Blev du lite generad kanske, när du fick en komplimang? undrade min jobbarkompis.

Nä, jag blev inte generad. Jag blev råförbannad! Jag ska vara tacksam att någon har mage att komma in på mitt jobb i en tygbutik och kommentera mitt utseende på ett grisigt sätt. Tacksam. Hade mitt syfte på den här jorden att vara snygg hade jag förstått. Nu förstår jag inte utan är mest arg. Jättearg.


Tacksam, dra åt skogen.



fredag 20 april 2012

Fredagkväll.

Snålskrapet.

Nu är det fem dagar innan lön. Jag tror att det är fler än jag som är fullt medvetna om detta faktum, och att det är fler än jag som inte har sådär superdupermega mycket pengar kvar.

Men! Det går ingen nöd på mig. Det blir till att skrapa ihop allt som finns i skåp och kyl och sen tar man och experimenterar. Dagens snålmat är såklart vegetariskt.

Du behöver:
2 gula lökar
1 påse gröna ärtor
2 buljongtärningar
en skvätt grädde
massa svartpeppar

Och ja. Stek lök, häll på vatten, pluppa i buljongen, häll i ärtorna och låt allt koka upp. Mixa, häll i grädde och peppra en massa. Klart på en kvart och kostar... lika mycket som ett kilo ärtor kostar. Det är gott att ha ett par ägghalvor i, men jag har inga ägg.

Imorgon är det också snålshopping här vid mig. Det är klädbytardag på klossen! Helt perfekt för halv eller helfattiga som vill ha lite nya kläder.

Kolla in här!

Om en klädbytardag borde ses som en stor grej för att förbättra miljön är jag dock tveksam till. Däremot är det ett bra sätt att uppmärksamma extrem konsumtionshets och hur det hör samman med hur naturen bajsas på idag. Men! Det här är en helt annan diskussion, och summa summarum, en klädbytardag är bra. Kolla in länken!

onsdag 18 april 2012

Kanske lite för snyggt.

Jag vilja att ni kikar in på www.punkslojd.blogspot.com! Jag kan som inte hjälpa att jag blir superinspirerad av det (se fårtröjorna).

Ps, det kommer shorts till tröjorna snart.

tisdag 17 april 2012

Jag rensade kvitton.

Att rensa igenom gamla kvitton är som att gå bakåt i tiden. Det är en hel del ångest som kommer fram när jag ser alla kvitton från systembolaget, taxiresor, bakismat som köpts, öl som har bjudits på.

Och allt som hör till såklart. Som bakisångest fast i efterhand och allt är samtidigt. Alla dumma saker man har gjort och glömt kommer upp till ytan igen. Men! En snabb rensning senare ligger allt i papperskorgen, min plånbok är bra mycket tunnare (för det enda som var i den var tyvärr kvitton, inte cash) och det är än en gång bortglömt.

Imorgon ska jag köpa en flaska vin.

PS. Jag hittade ett par femtiolappar. DS.

Nya invånare i klädbyn.

Men jaaaaa.

Jag snodde en lista. Skjutjärnsjournalisten utmanade den stackare som ville bli utmanad, och jomenjo, jag kände mig utmanad. Så nu kör vi!

1. Vilken är den bästa bok du läst?
Det är en bok om två stenålderspojkar som lever ute i skogen. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den, lätt ett tjugotal. Det var min mammas och hennes syskon, sen hittade jag den hos mormor och morfar och tog hem den. Den fick mig att göra små överlevnadskit på fritids och min högsta önskan var att bygga en koja i skogen och överleva på det skogen gav mig (fast det är det nog fortfarande). Nu var det ganska många år sedan jag läste den, men det är dagligen jag kopplar någon händelse till det som händer i boken.

2. Vad är någon hobby du skulle vilja testa?
Jag skulle vilja boxas. Det är bara att göra, men jag gillar inte riktigt det där med spikade träningstider när det är mycket annat man vill hinna med. Då gäller det att kunna vara flexibel.

3. Vad var det senaste du pysslade?
Det var en liten fågelmobil som hänger i vårt fönster, med pärlor. Det fick bli årets påskpyssel. Annars var det när jag sydde på den där aftonklänningen, men sömnad räknar jag inte som pyssel.

4. Hur många par skor äger du?
Det är elva par som står i hallen, plus en låda inne i mitt sovrum plus en låda hos mina föräldrar. Och en halv låda till. Kanske trettio par sammanlagt. Skor som jag använder varje vecka (läs: skor som var värda sina pengar) är mina dr. Martens, löparskorna, ett par sneakers och svarta skinnskor med klack.

5. Hur skulle du se ut om det inte fanns några hinder, jobb- eller pengamässiga?
Då skulle jag sy så himla mycket och experimentera med diverse textilier och hantverk. Jag skulle ha en egen hemsida och en liten webbshop. Jag skulle söka in till Borås och Beckmans.

6. Vad köper du om jag ger dig en femhundring precis nu?
Då skulle jag lägga till en hunka och köpa mig ett par spinningshorts. Det är ju galet var öm man är i röven efter en timme på en spinningcykel. Hade jag fått en femhundring till hade jag lagt till två hunkor och köpt ett par spinningskor.

7. Vad är du i hemlighet rädd för?
Jag är rädd för att förlora familj och vänner. Både att dom dör men lika mycket att dom flyttar eller att man glider ifrån varandra omedvetet. Eller att tappa mina ben, armar, syn eller hörsel.

8. Vilken stad skulle du vilja besöka?
Jag är sugen att fara till Reykjavik.

9. Vad är ditt bästa husmorsknep?
Galltvål är världens bästa uppfinning. Jag har fått bort både knallrött läppstift, rödvin och blåbärsfläckar med den smarta lilla tvålen.

10. Vem vill du ge en bulle?
Min roomie Ida när hon kommer hem efter att ha skrivit skitmycket på sin C- uppsats. Nog för att hon är grym på alla sätt och vis, men bullen får hon för att hon har självdisciplin att sitta och skriva på den. Jag hade typ städat och sytt i tio veckor och tänkt: "jag gör det imorgon".

11. Vad var det senaste du sjöng på?
Den här. Det är Frida Hyvönen. Den heter Terribly dark.

Så. Var. Det. Med. Det.

Så jävla coola brudar.

Ja, det tar emot lite att säga, men ett gammalt avsnitt av Malou efter tio fick mig att få upp ögonen för ett par coola tjejer.

Modellbrudarna Hind och Sahar blev less på utnyttjandet av unga modelltjejer. Sjuka ideal blandat med uteblivna löner gjorde att dom har startat en egen modellargentur tillsammans med ett par av deras kompisar. Dom skriver såhär om sin argentur:

Alla är en del av projektet; casting, modellerna, stylisterna och designer för att skapa något fantastiskt tillsammans; att modellerna inte ska bli behandlade som en produkt utan att det är
dom som skapar produkten.

Jag tycker det är starkt av två brudar att vara uppkäftiga mot gigantiska argenturer. Att uppmuntra modeller att gå med i facket är ju ganska dödfött, kollektivavtal in my ass. Så på något sätt är det bra att se att någon gör något för att uppmärksamma problem i en bransch där det i stort sett i dagsläget är helt omöjligt att påverka och förändra när det gäller schyssta villkor.

Det är mycket annat man kan ta in i den här diskussionen, såsom de relativa uttrycken"skönhet" och "ideal" men det får man ta en annan gång.

Hur som helst, det finns en hel serie realityavsnitt på vimeo med dessa bruds, check it out.
Fair Facec kallar dom sin argentur. Jag vet verkligen inte hur det har gått, avsnitten är ett halvår gamla men jag tror och hoppas att dom kämpar på.

måndag 16 april 2012

Sjukt insmörjd.

Jag kan inte hjälpa det, men det är lite som går upp emot den här känslan.

Jag har 70 minuters promenad i kroppen, olivolja i hela håret, en 55 minuter spinning i benen, ansiktsmasken är precis avsköljd, jag har druckit smoothie och te och jag är ledig imorgon.

Jag är mör som en mörad köttbit och kommer sova stört gott.

Men först, ansiktskräm till ansiktet, försvarets hudsalva på läpparna och handkräm på händerna. Sov gott!

Arga snickaren, jag ba: yeah.

Igår såg jag lite på Arga Snickaren.

Och Arga snickaren ba: "Du, (läs: mannen i huset) måste känna att du kan lägga över en del av husbyggarjobbet till din partner"

Och mannen i huset ba: "Men jag vet inte hur mycket hon kan, jag är rädd att lägga över ansvaret på henne för jag tror hon kommer sabba hela mitt macho- projekt (läs: bygga ett hus man inte har tid eller kunskap till att bygga) så därför lever jag hellre utan ytterväggar, väggar till toaletten eller ett färdigt kök att laga mat i åt våra barn. Jag reser ju ändå tre av fyra veckor i månaden så jag lider inte för mycket av det".

Och kvinnan i huset ba: "Nu har jag skitit inför hela familjen i fem års tid eftersom det inte finns några toaväggar men nu när vi är med i TV har jag tänkt till och jag känner att om det här inte åtgärdas inom en snar framtid kommer vi nog flytta isär, jag orkar inte mer.

Och Arga snickar- teamet rycker in och räddar äktenskapet genom att ställa in en snygg soffgrupp, dammtorkar köksbänken och ställer fram lite levande ljus.

Och mannen i huset i slutet av programmet ba: "Ja, jag har ju lärt mig att lägga över en del av ansvaret på min partner, att vi ska vara två i det här bygget och att även hon ska få bygga på vårt gemensamma hus. (läs: jag inser att min fru inte är ett hopplöst fall och faktiskt kan måla ett vardagsrumstak)".

Och Arga snickaren ba: *klapp karln på axeln* "Jag är så stolt över dig, jag blir alldeles varm i hjärtat"

Och hela svenska folket ba: "Åh, vilket man som har gjort ett aktivt val till en mer jämställd tillvaro, en sån man skulle man ha, så himla fint gjort!"

Och jag ba: *stoppar fingrarna i halsen*

Slapparsöndag.

Det där med att lyssna på sig själv och sin kropp är ju ganska överskattat. Oftast orkar en hur mycket som helst bara en piskar sig själv tillräckligt mycket. Hur hälsan egentligen är, det kvarstår såklart.

Jag tror att en måste vara smartare än sig själv för att må bra. Jag vill vara uppibomben uppbokad, med listor med saker att göra och ta tag i, att springa från det ena och det andra för att hinna så mycket som mycket för det är så mycket jag tycker är kul och som jag vill göra. Men. Jag blir helt knäpp. Den här helgen ville jag jobba, träna, äta, umgås, men också hjälpa till på SSU1:a, sy balklänning, organisera och städa.

Så. I lördags blev jag sjuk. Jag trodde jag var på väg att bli magsjuk och väntade på att hänga över toaletten.

Tolv timmars sömn och en säsong the Wire senare vet jag att den enda sjukdomen jag lider av är jagvillförmycket- sjukan. Det är en sjukdom som fungerar som en del av immunförsvaret. När kroppen tror att man kommer jobba ihjäl sig inom en snar framtid sig slår sjukan till och man tvingas till total avslappning och massa sömn. Absolut inga måsten eller krav. Och se på fan, nu mår jag bra. Så. Jag tror att man måste vara smartare än sig själv för att må bra. För just nu är jag sjukt mycket dummare än vad jag borde vara.

lördag 14 april 2012

Uppdatering.

Det går framåt.

Jag har handsytt i två timmar.

Tyngdpåsar.

Dom här påsarna är bra att ha om man ska sy i silkiga material, att använda som tyngder när man ska klippa ut mönsterdelar eller kasta sömmar för att hålla allt på plats. Och tänk vilket sammanträffande!

Jag som håller på att sy balklänning i chiffong och microsatin just nu.

Som sagt, det blev ingen strejk, MEN:

Det blev ingen strejk, istället kom dom fram till bra saker, Handels och Svensk Handel. Så här skriver dom på handels hemsida:

  • Lägstalönerna höjs med 568 kronor/månad (3,42 kronor/timme).
  • För dig som är heltidsanställd med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid blir semesterlönen per betald semesterdag minst 1.075 kronor vid fyllda 18 år och 1.272 kronor med tre-års branschvana.
  • En gemensam ambition är att öka andelen heltidsanställningar inom branschen.
  • Turordningsregler, i enlighet med LAS, ska gälla för deltidsanställda som vill ha fler timmar.
  • Begränsning av visstidsanställningar och förbättrad anställningstrygghet genom att kvalifikationstiden vid övergång från visstidsanställning till tillsvidareanställning begränsas till högst 1 år.
  • Tiden för provanställning förlängs med 2 månader från 6 till 8 månader.
  • Regler för yrkespraktik där skola och arbetsliv länkas samman och endast företag med kollektivavtal tar emot praktikanter.

  • Löneökningar med 665 kronor/månad och heltidsanställd varav 366 kronor fördelas generellt och 299 kronor lokalt. (Motsvarar 3,82 kronor/timme varav 2,10 kronor/timme generellt och 1,72 lokalt).
  • Lägstalönerna höjs med 532 kronor/månad (3,06 kronor/timme).
  • För dig med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid blir semesterlönen per betald semesterdag minst 1.085 kronor vid fyllda 18 år och 1.280 kronor vid fyllda 21 år.
  • Ny paragraf i avtalet som bringar ordning och reda vid anlitande av bemanningsföretag och att enbart bemanningsföretag med kollektivavtal får användas.

fredag 13 april 2012

Fredagsmorgon.

Frukost och första avsnittet av the Wire.


Vilket också kommer vara typ det enda som kommer att hända idag.

torsdag 12 april 2012

Engagemanget.

När jag skrev det här inlägget började jag fundera. På ett par år har det hänt så hiskeligt mycket saker att jag blir helt pirrig i kroppen och nästan lite kär. Kär i känslan av att kunna förändra.

Allt började på högstadiet någon gång. Jag blev så himla arg när nån snubbe ba: "höhö, vet ni varför tjejer har så himla små fötter? Det är för att dom ska kunna stå närmare spisen, HÖHÖHÖ"

*dunka varandra i ryggen/olla handtag/bröla lite*

Och jag blev så fruktansvärt irriterad och arg, försökte kontra med något i stil med "men ge er, så är det ju inte alls, ni är så himla dumma i huvudet" och fick till svar: "Har du PMS eller?!" och jag blev ännu argare och gick därifrån och någon ropade efter mig: "Men gere, vi skämtar ju bara, var inte så jävla känslig". Sen var man inte så supertaggad på att svara emot dessa idiotiska kommentarer, utan blev i stället superarg på insidan men att det fick stanna där.

Under gymnasiet insåg jag att det roligaste man kunde göra (lika roligt som att sitta i hantverkssalen vill säga) var att försöka ha någon slags dialog med Krister, vår samhällslärare. Samhällskunskapen var trots allt det enda forumet jag hade då till att skapa någon slags debatt om saker och ting. Mest var det om feminism och jämställdhet men tyvärr var det mest mellan mig och min lärare. Det var mycket "Linda, gerej, vi ska ju på lunch snart, sluta diskutera så vi får gå snart" - bland mina klassisar.

MUF stod i ljushallen och gav ut godis på lunchen. Dom hade stora snygga planscher och matchande tröjor. Dom var peppade och fick igång snack med eleverna. Ibland kom någon SSU- are och gick runt med pins. Eller ibland och ibland, en gång som jag kan minnas. Då fick jag en "gör Reinfeldt arbetslös innan du blir det". Jag blev glad så klart, men ändå arg och irriterad. Varför stod inte SSU-arna här jämt? Det behövdes få in lite vett på denna skola.

Hemma vädrade jag irritationen med mamma min. Hon tyckte att jag skulle gå med i SSU och sluta gnälla. "Ja", tänkte jag, "Det borde man kanske göra. Imorgon". Någon månad innan valet skickade jag i alla fall iväg det där smset, sen var det bra med det. Jag röstade rött när valdagen tillslut kom och jag var helt övertygad om att det skulle bli ett regeringsskifte. Men herregud så fel man kan ha. Om jag tidigare varit irriterad på dumma, hormonstinna idioter blev jag nu typ förbannad på hela svenska folket som på något vis lämnade allt sunt förnuft hemma och gjort universums största tabbe.

Jag var fortfarande arg när jag sen flyttade till Umeå. Jag flyttade till en stad där jag inte kände en själ, och från att ha extremt mycket att göra alltid jämt stod jag där och hade all fritid i världen. Efter ett par veckors velande tog jag steget och gick på ett möte. Det var i en liten, trång källarlokal tio minuter från centrum. En röd IKEA- lampa stod i hörnet, Olof Palme vaktade på ena väggen och hyllorna var fyllda med röd litteratur.

Jag förstod inte ett skit av var dom pratade om det där första mötet. Jag nickade och höll med, och sög in mig allt. Googlade lite uttryck när jag kom hem och försökte memorera. Andra mötet var en annan tjej med som också var helt ny, och plötsligt kände jag mig inte riktigt lika ny längre.

Jag knegade på så ett tag, tänkte för mig själv att jag ska banne mig inte bli skrämd över att jag inte kan utan jag är ju trots allt här för att lära mig. Så jag gick på dom där mötena. Jag sög i mig allt, men det var inte förrän dryga året sen som jag insåg storheten med dom där mötena dom envisades med att ha varje onsdag. Första maj 2011 var mitt allra första första maj- tåg. Alla gick tillsammans, dom pratade om solidaritet och rättvisa och där var jag, försökte hänga med i alla sånger och utrop. Jag insåg att vi tillsammans jobbar tillsammans för att tillsammans skapa bättre villkor. Och det var... coolt.

Nu, ett år senare har jag lärt mig helt sjukt mycket. Från att det var en tanke långt bak i huvudet till att det har blivit en livsstil. Nu är det snart dags för första maj igen, och det har helt plötsligt blivit den viktigaste dagen på året.

onsdag 11 april 2012

Jag ser väl ganska gammal ut?

En kvinna på jobbet skulle göra en bärsele åt ett litet barn och undrade vilket tyg hon skulle kunna använda. "Fast" sa hon, "Det vet väl inte du, du lär ju inte ha några barn". Är det för min dåliga hy? Mitt ungdomliga hår? Bristen på rynkor? Min smäckra kropp? - som helt enkelt gör att folk antar att jag inte har barn?

Nu har jag ju inga barn, men blir taggad på att skaffa för att vara lite uppkäftig. Set första jag gör när jag kommer hem är att spola ner p-pillerna och bränna mitt kondomlager.

Vem är sugen på att befrukta mig?

Edit:


Mitt däck höll inte luften. Så jag gör om lagningen igen, alternativt bränner jävelskapet, gräva ner askan och sen atombomba för att utplåna alla eventuella spår.


Ungefär som man skulle kunna göra med det där, patt... patt... - patriarkatet.


Just ja, min framlampa har blivit stulen också.

tisdag 10 april 2012

Bitterbruden dök upp även idag.

Idag snöar det.

Det är fortfarande ingen vapenvila i Syrien.

Alla vill se Breivik psyksjuk.

måndag 9 april 2012

För att få det dära "hummet" om saker och ting.

Jag har gjort viktiga saker idag.

Jag har fixat till och pimpat min cykel. Eller, jag lagade slangen och klämde fast en lampa bak. Jag försökte få fast den där framlampan, men jag förstår inte hur man skulle få fast den. Efter typ en halvtimme gav jag upp. Alltså, seriöst. Tillverkarna vill att man ska skruva fast lampjävelen på styret, men det går inte att få fast skruven i muttern för fästet är skevt. Och muttern i sig var så himla knäpp och skruven var för kort. Det började bli kallt och jag hade inte ätit på någon timme. Min pepplista började bli stressande och jag var sjukt oljekladdig om händerna. I morgon kväll ska jag tejpa fast min lampkompis. Jag tänker, det är ju ingen modevisning (som mamma skulle säga) och ingen brådska, jag har ändå inga batterier än.

Jag har också lagat mat idag. Och jag har gått ut med soporna. Jag har också gjort lite rolig sömnad. Ritat ut exakta sömsmåner, klippt efter linjer, ändrat i mönstret, lagt ut här, tagit in där, nålat in i förbannelse. Den här gången tänkte jag att jag skulle skriva upp exakt hur lång tid det tar att sy en helvetesklänning. Jag har tänkt att det tar runt 40 timmar och jag tycker att det ska bli spännande att se hur långt tid det tar i verkligheten. Nu har jag jobbat i fyra timmar och har kommit typ 0 procent framåt. Det är ett jäkla malande och det är drygt. Jag älskar slarv och har inget tålamod. Men. Trots allt. Det är kul. Jävligt roligt.


Väx upp eller:

- Stå utan cykel och du måste gå överallt
- Var pank
- Få skulder upp över öronen
- Få ont i kroppen
- Svält ihjäl
- Dö i din lägenhet för att det är så mycket skit överallt att du måste börja göra tunnlar i skräpet för att ta dig fram och tillslut rasar en tunnel över dig.



Vilket innebär att jag måste bli vuxen nu. Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh, jag är i ett sånt fruktansvärt gnällmode just nu.

Den där jäkla cykelsäsongen.

Nu är det dags. Det är dags att ta tag i cyklandet igen.


Förra säsongen sprack det en miljard cykelslangar för mig och jag är så inifuckingbomben less att byta slang. Samtidigt måste jag ju ha en cykel så det är ju bara att ta tag i saker och ting och fixa till cykeln.

I torsdags tog jag mig en prommis till MAXI för att köpa mig en ny slang. När jag kom dit kom jag på att jag har ju nog en slang hemma och så kom jag inte på vilken storlek jag har på däcket. Så det blev inget köp. Jag köpte jordgubbar och ost istället.

Igår gjorde jag samma sak. En promenad till MAXI, och jag kom än en gång på att jag inte hade kollat storleken. "Men" tänkte jag, "Jag kan ju alltid ringa någon, exempelvis min far och höra", så jag tog upp nallen och ---
så dog den, mitt framför ögonen på mig. Utanför MAXIs entré. Jag funderade på att bara bli skitless, köpa med mig ett fyrpack jacky chokladpudding och gå hem.

Istället köpte jag laglappar och en cykelpump och ris. Ris att äta, laglappar att laga med, cykelpump att, tja, pumpa med. Nu har jag inte längre någon ursäkt, det är bara att fixa däcket. Exempelvis idag efter jobbet.

Och det är fyra laglappar i en förpackning, så ska jag se till statistiken har jag säkrat hela den här säsongens punkor.

lördag 7 april 2012

Påskfirande.





Så här har jag hittills firat påsk:

- Jobbat extra
- Köpt kartong
- Påskpysslat lite
- Tagit fram min butchflatejacka
- Druckit rövin
- Ätit leverpastejsmackor
- Hävt en och annan folköl
- Haft läppstift
- Färgat håret grått
- Ätit godis

Nu ska jag göra middag och jag får till och med en middagsgäst. Jag har köpt cider (jag tänkte att det är vårigare än öl) och sen ska jag på fest jag inte är inbjuden till.

Kul men ändå lite bittert.

torsdag 5 april 2012

Strejk.

Så här skriver dom på handels hemsida.

Nu har vi förgäves försökt få Svensk Handel att ta sitt ansvar och träffa avtal med oss och därmed undvika konflikt. Vi tvingas nu, som en sista utväg, att varsla om konflikt på lager och butiker runtom i landet. Konflikten träder i kraft den 13 april, om vi inte lyckas träffa avtal innan dess.
--
För Handels medlemmar är det viktigt att få löneökningar räknat i kronor eftersom många inom våra branscher har låga snittlöner. Men Svensk Handel har lämnat ett bud räknat i procent vilket innebär att de som har de lägsta lönerna skulle halka efter och få mindre pengar i plånboken jämfört med yrkesgrupper som har bättre betalt. Det tycker vi är orättvist. De har ju inte lägre hyra eller levnadsomkostnader.
--
Svensk Handels bud innebär att våra medlemmar, varav de flesta är kvinnor, skulle halka efter och få mindre pengar i plånboken jämfört med andra yrkesgrupper som redan har bättre betalt. Vi kan inte acceptera ett avtalsförslag som cementerar orättvisa löneskillnader.
--
Varslet berör 898 anställda inom detaljhandeln och 4.718 anställda inom partihandeln. Totalt berörs 5.616 anställda fördelat på 65 arbetsplatser.

Det här innebär att vi ska strejkvakta och jag är pepp.

En komplimang som den borde vara.

Jag fick en så fin/rolig/konstig/charmig komplimang angående det här inlägget. Det är från en gammal vän från all tid tillbaka. Vi gick i samma dagisgrupp och sen i samma högstadieklass. Vi växte upp i samma område och jag kom ihåg att jag pussade honom en gång och han blev svinarg. Så här skrev han:

Hej Linda :)
Längesen nu, hoppas du har det bra i Umeå!
När jag läste det du skrev om parfym kunde jag inte sluta tänka på hur det var i högstadiet. Jag tyckte jämt att du luktade så gott :)
----
Jag tror aldrig jag kommer glömma bort doften du så många gånger förgyllt oss andra med :)


Edit: Jag har samma parfym fortfarande, åtta år senare.

Om att planera om.

Egentligen hade jag tänkt börja med Saras balklänning typ nu, men ibland blir det inte som man har tänkt sig. Jag hoppar in och jobbar istället. Då ska jag passa på att köpa lite trikåer, varav en med äpplen som är så jäkla charmig.

Men! Jag hoppas att jag kan börja lite med klänningen senare i eftermiddag ändå. Vill ni vara med och se hur man gör? När jag ändå ska sy kan jag ju försöka visa lite. Det blir ingen DIY, utan mer lite tips och tricks om man vill sy något liknande själv. Jag postar isåfall allt på kladbyn.blogspot.com, en sida som inte har fått uppmärksamheten den borde ha fått.

OCH JA! Jag länkar isåfall när det börjar bli aktuellt.

Ps, det är inte lätt att försöka få tag i kaffe klockan åtta på ålidgrad. Just so you know.

onsdag 4 april 2012

Instablogg.

Dagens bilder som sammanfattar allt ganska bra. Glass, godis SSU, pizza, min tomatplanta som har växt lite (och en folköl men den är inte med på bild).

tisdag 3 april 2012

Träningen.

Jag har varit sugen på att göra något lite wild and crazy när det gäller träningen. I ett par år har jag funderar på höga kusten maraton, men det är alltid något som kommer i mellan (jag anmäler mig inte och sen slutar jag att träna på försommaren och sen kommer jag på att jag skulle springa samma morgon då min far har åkt iväg för att springa, ja, just höga kusten- maran).

Nu tänker jag att jag ska ta och ge mig. Att jag ska anmäla mig nu. Att jag börjar med att springa ett halvmarathon som är strax över två mil och t. Jag såg också att det är ett maraton som kommer gå av stapeln i Umeå. Så jag har inte någon anledning till att skita i det.

150 spänn kostar det. Det är ett par fula brallor på rea eller tre öl på krogen. Alltså, saker som jag kan undvara och istället bara anmäla mig.

Jag har också gjort mig en springlista på spotify. Den heter "kuta" för här ska de banne mig kutas. Känner du att du vill lägga till en jävligt peppande låt, feel free. Känner du att du vill springa med mig, feel free.

Här är listan och här är anmälan.

måndag 2 april 2012

Man måste börja någonstans.

Det började med svängen no poo (som efter det har varit bestående i och med att jag numera tar bort allt smink med olivolja och har arrangerat en lite pump med olja inne på toaletten, för diverse bruk, tex. sminkborttagning, torra händer och armbågar, torra ben).

Och efter att ha sett skräckfilmer om konstgjorda parfymämnen som lagras i kroppen, hormonförändringar i och med dessa siliconer och parabener så börjar jag tänka till lite. Det är inga världsomvälvande förändringar, men jag tänker att man kan ju ta bort parfym i det som faktiskt inte behöver lukta något.

Diskmedlet har jag nu köpt ett oparfymerat. Samma sak med tvättmedlet. Jag skaffade mig en paraben, silicon och parfymfri deo. Till de tillfällena som jag vill lukta gott har jag trots allt en parfym som man kan ta lite av. Om inte för min skull så för alla andras skull. Ju mindre parfym jag själv luktar, ju starkare känner jag hur alla andra luktar.

Man måste börja någonstans, jag börjar här. Sen får man avancera i egen takt och efter egna behov.

söndag 1 april 2012

Om att allt handlar om att vara normal för att då får man ett förhållande.

Jag och flera av mina vänner är singlar. Det i sig är roligt, att gå ut på krogen och ragga järnet är trots allt skitkul. Man får hångla med vem man vill, man ger ut sitt nummer och man tar andras nummer. Det är spännande det där momentet med ens mobilnummer. Kommer man att höras? Kommer man att ses mer? Kan man snoka lite på facebook?

Efter mobilnummermomentet är det inte längre något avslappnat häng som det var under hånglet på dansgolvet/hallen/toaletten/baren/skogen/sängen/bordet/affären. Nu är det dags att vara coolt som tusan, skriva rätt i smsen, inte vara för rolig, inte nämna något om en rolig katt- app, undvika att prata om diverse mageffekter som bajs och pruttar. Vänta precis rätt länge med att skicka nästa sms (man vill ju inte verka desperat).

Trots allt känner man (oftast) inte varandra och allt är så himla nytt och spännande och exotiskt. Man vill verka avslappnad och exotisk och man vill verkligen göra allt för att väcka ett intresse.

Efter att otaliga gånger fått höra: "Nej, skriv inte så. Hen kanske inte förstår skämtet och då blir det ju bara pinsamt och konstigt" eller "Nej, skicka inte sms än. Hen kanske tycker att du är desperat då".

Fattar hen inte hur kul du är, tycker det är najs med att få många sms, känna sig speciell över att bli bjuden på dejt kvällen efter ett hångel så får det väl vara. Jag anpassar mig dagligen i alla möjliga situationer. Är det någon gång jag inte vill anpassa mig är det i mitt sociala liv. Jag vill omringa mig med folk som fattar hur bra jag är, inte dom som tycker att mitt återhållsamma fejkskratt är "gulligt".

Jag har börjat bli så less på hur singelsystemet fungerar. För trots allt, det är rätt så tydligt. Att vara singel är en resa. Dock är det ingen himla weekend i Berlin, utan mer minröjning i valfritt land med minor. Det är en resa som går från ett bottenlöst, ensamt singelhål till tvåsamhetens rosenträdgård med gratis helkroppsmassage.

Om det så innebär att jag lever på 45% av min mänskliga kapacitet, rakar mig på obehagliga ställen, har alldeles för små underkläder, tråkiga vanliga kläder, dricker cider istället för öl, börjar digga topplistan på spotify så kanske jag till slut hittar mig en pojkvän.


Umeå Open i Instabilder.

Vill nån följa mig aktivt och ta del i mitt helt fantastiskt innehållsrika liv kan du söka på westerlinda. På instagram såklart.

fredag 30 mars 2012

Konsert.

Igår var första dagen på Umeå Open 2012!

Thåström levererade starkt stod det. Det blev alltså en massa hyllningar hit, bästa spelningen dit, halleluja gud i himmelen och så vidare.

Mene... Kom igen. Det var en bra spelning men tyvärr, allas våran Jocke, din spelning sjönk en hel del i och med att du inte presenterade ditt band eller kunde klämma ur något mer i mellansnack än innan sista låtens: "nu kör vi". Jag tycker det var lite samma känsla som jag får ibland när jag är ensam hemma, det är mitt på dagen och jag känner att det är socialt accepterat att spela väldigt hög musik som man kan sjunga med i. Det är bra musik som låter högt - och så var det inte mycket mer än så.

Ja! Vi fick en sittplats (vuxenvarning).
Nej! Jag blev inte frälst och somnade i en av låtarna.

torsdag 29 mars 2012

Födelsedag eller första maj?

Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket



På mitt jobb är det bara en som behöver jobba på första maj eftersom det egentligen är en röd dag och alla är lediga och gör lediga saker (som att gå i demonstrationståg) eller åka skidor eller äta mat.

Jag och en kollega skulle göra upp om vem som skulle jobba den dagen. Jag sa: "Jag är mer än gärna ledig eftersom det är första maj och att gå i demonstrationståget är som julafton och typ den viktigaste dagen på året för mig".

Hon sa: "Jag har redan tänkt att vara ledig, jag fyller år den dagen. Det är ju inget speciellt med att fylla år längre, men barnen kanske kommer och då vill man ju vara hemma. Och jag tror ju att chefen hellre ser att jag är ledig än att du ska vara det. Födelsedag går ju före demonstrationståg, det förstår du väl".

Och jag tänkte för mig själv:

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

onsdag 28 mars 2012

Drygt men kul.

Om det är fint väder går solen upp precis när jag borde vakna. Det är de enda solminuterna vår lägenhet får just nu, så det går inte att säga annat än det är ganska najs att då vakna med solen i ögonen.


Och så här såg det ut i morse.