Mobbing.

Jag vet att man inte ska retas, men det här päronet var så fruktansvärt fult att jag inte kan stoppa mig själv . Det får iallafall mig att må lite bättre.

Jag är hugrig, trött, less, uppgiven. Efter att ha suttit typ sex timmar och inte kommit någon vart alls på uppgiften känner jag att humöret inte är på topp. För det första vet jag inte vad jag ska göra, inspirationen och idéerna är på noll och skulle jag mot förmodan komma på något roligt har jag inte någon förbannad aning hur jag ska få till det i photoshop. Jag har inte tålamod för det här, och jag hatar att inte veta hur jag ska göra.

Jag fick dessutom reda på idag att jag måste flytta ut i april, inte juni eller juni som jag trodde, gör inte direkt saken bättre.

Ångest inför att inte ha en vettig uppgift att visa upp på måndag och panik iför att eventuellt stå helt utan bostad är inte direkt humörhöjande. Jag tror att jag har utbrustit i jag-tycker-så-synd-om-mig-själv-grin typ tio gånger hittills idag.

Nu blev det elva.