Solen sken när jag kom till Övik. Eftersom bussen hoppade över kvart över tio- turen började jag gå hem och Sara kom och mötte mig med sin cykel. Hon hade en röd hjärtkudde i cykelkorgen att använda, just för att jag skulle slippa få så ont i rumpan av att åka på pakethållaren. När vi kom hem låg det två stora glutenfria surdegsbröd och väntade på mig. Det fanns soyamjölk och kaffe, det fanns cream cheese och libanesisk fikonsylt och uppskuren kivi. Orientaliskt kanelte och jag fick min tjugoårspresent! Sara hade till och med dukat upp med hennes finaste koppar. Nu mår jag så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar