Femtio minuter kvar.

Jag tror jag kommer bli lite besviken av att fylla arton. Jag tror det är litegrann som att ha snyggt runt om sig. I och med att jag har stans mest välstädade rum kommer jag i och med det att bli hälsosam, rik, smal, snygg, poppis, klok, spontan och världsvan. Imorgon är vilken dag som helst med den lilla skillnaden att för arton år sen föddes jag. Afghanistan kommer inte slippa sina talibaner, hela världens människor kommer inte få rent vatten och afrikas alla barn kommer inte få gå i skolan imorgon.
Men JAG fyller arton och jag kommer gå runt med ett leende på läpparna hela dagen. :)

Jag och Cissi tog ett litet fika på UH ikväll. Jag cyklade in, för att det regnade ju inte så mycket. När jag hade kommit in till stan tog det en och en halv timme att torka upp. Då stängde fiket så det var bara att trampa hem igen. En kvart senare var jag äntligen hemma. Jag fick åla mig ur jeansen. Nog för att dom är tighta i vanliga fall, nu sög dom verkligen fast sig runt benen. Oh var härligt med körkort...

Blöt, blötare, blötast. Min regnkappa nådde till halva låret. Allt vatten kom dock inte från himlen. Hjulen på cykeln svätte upp en del vatten från backen; det är det mörkaste partiet längst ner. Det var länge sedan det var så skönt att ta av sig ett par jeans.

Nu är det en halvtimme kvar...